Första advent – julen närmar sig med stormsteg

Någon kanske känner – NEJ – skriv inte om julen redan.

Jo – det tänker jag minsann då jag gärna vill bidra till att ge några råd på vägen och kanske kanske skapa en behagligare tid fram till jul och kanske kanske t om en härligare julefrid. Julefrid, förväntan från familj, barn nya familjekonstellationer, egna förväntningar, julklappar.

Alla dessa kraven, förväntningarna och måsten finns det gott om under jul och nyår.

Vill idag dela med mig vikten av att ge från det autentiska jaget.

Som kvinna, mamma, syster, dotter kan kraven kännas oändliga i allt som ska uppnås kring juletid.

Igår fick jag vid ett tillfälle höra en främmande man uttrycka följande… ”jag tar en kopp kaffe så jag får lite andrum och inte behöver åka hem till frun som är ilsk och envisas med att alla julgrejerna ska fram”

OJ, tänkte jag… Är det så flertal män upplever oss kvinnor och julen.

Vi pratar vidare och de männen som står i närheten intygar i att ”ja – julen verkar viktig för kvinnorna”.

Så tänker jag, men det är ju för helheten vi kvinnor ofta vill göra fint, skapa myset, baka se till att alla får de julklapparna som önskas osv.

 

Hur kan jag leva upp till det perfekta och ändå bibehålla mitt lugn och min egen glädje kring juletid och julefrid. Hur ser min perfekta jul ut?!

Så vad är det för råd jag vill ge?

Mina tankar kring det här med varför julen är viktig och hur vi kan ha en mer avslappnad jul handlar om följande frågeställningar. Jag rekommenderar lite tid för reflektion helt enkelt innan vi drar igång med hela julstöket.

*Vem vill jag vara i jul? Hur vill jag vara?

*För vem gör jag allt?

*Vad är viktigt för mig i jul?

Sedan kan det även vara ett tips för den modiga att faktiskt dela med sig av tankarna med sin partner för att tydliggöra var vi står och hur tankarna går.

Min egen erfarenhet av att faktiskt våga dela med mig av vad jag känner överraskar mig varje gång, helt plötsligt är inte paniken så stor, eller förväntningarna heller och ibland kan man t om uppleva att man får stöd och support från helt oväntat håll.

Tack för att du tog dig tid att läsa och njut av en härlig första advent!

Lämna kommentar Dela inlägget:

När döden knackar på – Vi kommer tillbaka..

Kan man någonsin förbereda sig på att döden knackar på, hur tröstar man på bästa sätt och hur finns man där för någon fast man är långt borta?

Allt jag drivs av, vara kärleksfull, inte dömande, våga ta mitt ansvar och en nyfikenhet till att ständigt utvecklas. Finnas där för mina nära och kära.. Allt ställs på sin spets i en stund som denna.

Mina utmaningar i att vara nystartad egenföretagare, min vilja och längtan till att lyckas och vara framgångsrik. Mina utmaningar i min relation och mina funderingar blir väldigt små och allt stannar upp. Stannar upp för att bara möta det som är då du inte kan göra något annat när döden står där och det som återstår är minnen och kärleken <3

Hur säger du till någon som är dig så nära men ändå rent fysiskt långt borta och det som dagens fantastiska teknik gör med Skype helt plötsligt inte känns tillräckligt.

Jag är inte här.. fast inte där – jag kan inte stötta som jag önskar… hur kan jag vara i acceptans och som mitt tidigare blogginlägg där allt känns enklare med ”faktum är”. Fast kan det kännas lättare även i en stund som denna.

I slutändan är vi alla nakna med det som är, där det inte spelar någon roll vad som hänt innan eller vad som händer på andra sidan för det har vi ingen aning om utan i den stunden är vi alla lika, lika nakna, lika vilsna eller lika lättade… över att slippa kämpa, slippa slåss, slippa försöka hålla fasaden, utan bara släppa taget…

 

Så hur kan jag på bästa sätt släppa taget här och nu, hur kan jag släppa taget i att vara tillräcklig fast längtan till att finnas där mer och kunna supporta är större…

För mig blir min kärlek än starkare till nuet, till att våga visa kärlek för dem som är betydelsefulla, våga välja det osäkra i att uttrycka mitt djupaste, för det är det viktigaste för mig, att vara sann och äkta.

Vi håller kvar vårt minne och kärleken – till mannen som alltid gav oss ett leende, alltid var där, alltid ville ha en kram, hade en buskig mustasch så länge jag kan minnas. Jag fick alltid en chokladkaka, det spelade ingen roll hur gammal jag var – mina barn fick alltid chokladkakor, den senaste står halväten i skåpet från vårt senaste besök.

Du uppmuntrade oss alltid till att komma tillbaka!…

Vi kommer tillbaka och ger dig vår kärlek var du än är….

Ta hand om er & tack för att du lyssnar! <3

Lämna kommentar (1 st) Dela inlägget:

Avslappnad vardag med ”Faktum är”

I många år var jag fast i tugget kring alla borde, måsten, skulle, tänk om, förväntningar mm.  Uppstressad över mig själv och över allt som snurrat i systemet. Utmaningar att vara här och nu, att vara avslappnad i vardagen. Att vara i nuet verkade mer som en parodi.

När ljuset en dag gick upp för mig att faktum ärFaktum är att just nu sitter jag här och skriver. Min älskade hund Atlas gör mig sällskap och rummet fylls med vackert sken från levande ljus.

Faktum är att vad som än försiggår där jag inte är eller vad någon borde skriva eller inte skriva till mig, borde vilja, eller dela med sig av inte stämmer med det som är faktum. Var jag borde va i livet, eller hur det skulle ha varit stämmer inte heller med det som är faktum..

En märkbar avslappning sker i mitt system när jag landar i att faktum är att just nu är det skönt att sitta här och skriva med mitt fyrbenta sällskap och ljuv musik som fyller mitt inre.

När jag ser livet i termen som faktum är fylls jag av glädje, avslappning och tro på att allt är möjligt.

 

 

En vilja att se det positiva och att låta disken stå även om jag vet att det ska göras, är mitt faktum att jag väljer att sitta i soffan vilket är ett väldigt skönt faktum.

Tänk vad lätt det kan vara att skifta energin inombords när jag börjar möta mig själv och mitt inre på ett mer avslappnat sätt.

Rekommenderar varmt att testa känslan i faktum är, den kraften och det drivet som kommer ur det är magiskt.

Som jag tidigare nämnt har jag själv varit i träsket med alla borden, i tonåren trodde jag att jag skulle ha en klar examen, ett fantastiskt välbetalt arbete, träffa mannen i mitt liv som skulle vara vid min sida resten av mitt liv, gifta mig – få uppleva dagen som prinsessan för en dag, bo i det fantastiska huset på precis den platsen som jag drömt om. Ni vet den där perfekta kärlekshistorien kombinerat med den fantastiska snygga karriärskvinnan som gör allt rätt…

Surprise – det blev inte riktigt så… Många timmars ilska, tårar och utforskande kring mitt inre har lett mig till det sköna att faktum är…  att jag har en möjlighet till ett medvetet val…

Idag väljer jag just det här och jag väljer att vara nöjd med det fullt ut.

Önskar dig en skön stund i nuet.

Tack för att du lyssnar – läs gärna mer om mig på www.ravishinglife.se

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

Premiär som bloggare – jag är den kvinnan jag vill vara…

Har redan hunnit fundera brutalt mycket över hur jag ska formulera mig på bästa sätt för att nå fram.

Hur jag ska förmedla mina tankar så att just du är sugen på att följa mitt bloggande där jag delar med mig av min passion.

Passionen att våga vara den du är, förståelse till vårt driv, vår fulla potential och hur vi kan använda vår unika förmåga på bästa sätt. Speciellt vi kvinnor, hur vi kan äga vår kraft och vara stolta över de vi är  – precis som vi är och ära kvinnan i oss.

Samtidigt vill jag uppmärksamma hur vi kan värna om vårt behov för återhämtning, våga lyssna till kroppen och faktiskt tillåta oss både tid för avslappning och reflektion. För mig är det nyckeln i livet, min förmåga att känna till min gas och broms på bästa sätt. När jag kan det är det inte så mycket som hindrar mig att driva och rikta min energi åt det hållet jag själv önskar.

Hur kan vi på bästa sätt blomstra trots allt som pågår runtomkring, trots orättvisor i samhället, trots hat, våld, maktens korridorer mm?

Jag tror på att desto mer jag känner mig själv, förstår mina mönster, mitt agerande och mina behov kan jag vara mer lyhörd till andra, bryta de mönster som är osunda och inte när mig som individ eller medmänniska. Jag kan även möta andra med mer empati, förståelse och supporta min omgivning att vara sitt bästa jag.

Idag vill jag börja med att skriva omkring stress, ett ämne som är väldigt hett idag.

Artiklar och varningar haglar kring stress, det osunda tempot i vårt samhälle, själv är jag ute och möter företag och individer som vill förändra sin vardag.

Samtidigt som alltför många företag ler och tycker att de har full koll på läget och inte alls är i behov av någon utveckling för sina medarbetare.

Där jag ibland faktiskt bara vill säga ifrån och kraftfullt poängtera att vi behöver göra något NU.

Inte längre fram, inte nästa år utan NU…

Helheten är snedvriden i mina ögon..

*Jobbar man så gör man det som en galning för att leva upp till förväntningar, krav, både som vi själva ställer och omgivningen.

*Familjelivet ställer sina krav både på mannen och kvinnan i hemmet.

*Normerna för aktiva och hur vältränade vi ska vara, gärna delta i något lopp, eller engagera oss i välgörande ändamål.

*Utseendemässigt ska kvinnan vara snygg, sexig och attraktiv dygnets alla timmar. Å gud nåde om kvinnan har grått hår, valt att inte färga eller rycka bort de gråa eller vita hårstråna – för japp – det är just det som försiggår för att dölja alla dessa krav som vi någonstans säger är helt normala.

* Barnen ska få det de behöver kläder, prylar, kärlek och självklart få möjlighet att vara med på aktiviteter som alla andra. Fast det ibland svider i plånboken.

*Kärleksrelationen ska vara blomstrande, passionen ska glöda.

*Hemmet ska vara helt utan dammråttor och helst platsa i vilken inredningstidning som helst.

Känner du igen dig?

Alla dessa borde, måsten, förväntningar, målsättningar och längtan ska vi utforska under en tid framöver där jag vill bidra till att fler får förståelse till sitt mönster och faktiskt får verktyg till att göra ett val. Ett helt medvetet val om man vill ingå i ovanstående koncept eller tillvägagångssätt. Desto större vår medvetenhet är och vi ser vårt eget aktiva val i vardagen desto mer kan vi vara avslappnade i de valen som vi faktiskt gör…

Njut av en härlig dag– du väljer hur den ska vara för dig! <3

 

Tack för att du lyssnar och följ mig gärna på min hemsida www.ravishinglife.se  och Facebook

Lämna kommentar Dela inlägget:

 

Engagemang som drivkraft för förändring

Jag inleder med att citera ur samtidsanalytikern Per Grankvists bok, Engagemang:
”Allt framgångsrikt engagemang för att förändra något har skett organiserat. Från de allra första arbetarprotesterna mot dåliga arbetsförhållanden i industrialismens gryning för tvåhundra år sedan till nutida konsumentprotester mot företag som avslöjats tumma på arbetsförhållandena i sina leverantörskedjor, finner man en röd tråd: det är när människor går samman som de kan påverka något.”

Mitt egna engagemang grundar sig alltid i att jag blir berörd. Så berörd att jag inte kan hålla tårarna tillbaka, att ilskan börjar gro, att jag får svårt att koncentrera mig på något annat än det som just slukat mig och etsat sig fast i mitt hjärta och min hjärna. Det har exempelvis resulterat i att jag idag är volontär på självmordslinjen Mind, som arbetar för psykisk hälsa och stödjer människor i kris. Mitt stora intresse för inkludering har dessutom gjort att jag valt att arbeta heltid med integrationsfrågan.

Vi vet att väldigt många blev djupt berörda av bilden på den syriska lilla pojken Alan Kurdi som drunknade i Medelhavet, tre år gammal. Det blev startskottet för en folkrörelse av engagerade medborgare som ville bidra till att människor på flykt skulle få en fristad här i Sverige. Sveriges medborgare gjorde en heroisk insats genom att vända sig till olika organisationer för att hjälpa till med tid, pengar, mat, kläder och massor av andra saker. Utan de organiserade verksamheter som redan fanns; Röda korset, Amnesty m.fl. och de nätverk som bildades genom Facebookgrupper hade inte genomslaget blivit lika stort och välfungerande som det blev.

Så, när man vill engagera sig är det bra att veta vart man skall vända sig och därför ska du få några riktigt vassa konkreta förslag. Samtliga bygger på möten mellan nya svenskar och etablerade svenskar, för att bredda nätverk, träna svenska, få kulturutbyte och skapa ömsesidig förståelse för varandras likheter och olikheter.

Under projektet ÖppnaDörren hittar du fyra utmärkta, enkla och helt kostnadsfria alternativ där du kan vara med och bidra till ett öppnare Sverige, se här:

Invitationsdepartementet verkar för nya middagssällskap och minnesvärda måltider genom att matcha ihop etablerade och nya svenskar för att äta middag tillsammans.
www.invitationsdepartementet.se

Svenska med Baby skapar nya möten mellan barn och föräldrar från olika bostadsområden – med ursprung från hela världen. Tillsammans bryter de segregationen, bygger nya broar och tränar svenska. Med samtal, joller och skratt som metod.
www.svenskamedbaby.se

Kompis Sverige matchar ihop etablerade och nya svenskar för att kompisrelationer ger ett ömsesidigt utbyte som vidgar perspektiv, minskar språkbarriärer och bryter fördomar. Kompisparen lovar att umgås i minst sex månader, men förhoppningen är att skapa varaktiga vänskapsrelationer.
www.kompissverige.se

Yrkesdörren matchar nya och etablerade svenskar för att mötas och prata om jobb samt öppna dörrar till varandras professionella nätverk.
www.yrkesdorren.se

Vi på ÖppnaDörren hoppas att du ska hitta något som passar dig så att vi får glädjen att mötas i våra verksamheter. Öppna dörren du med – vi lovar att det kommer vara givande på många sätt!

Lovisa Fältskog Johansson,
projektledare inom ÖppnaDörren

Axfoundation är inkubator för initiativet ”ÖppnaDörren” med syftet att skapa förutsättningar för förändring mot ett mer hållbart samhälle. ÖppnaDörren har som mål att facilitera 25000 möten mellan nya och etablerade svenskar under 2017 i hela landet. Vi tror att möten människor emellan är nyckeln till ömsesidig förståelse och minskad segregation. På www.oppnadorren.se kan du anmäla dig till något av initiativen: Yrkesdörren, Invitationsdepartementet, Kompis Sverige och Svenska med baby.

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

 

Vi vet att 7 av 10 jobb förmedlas via kontakter – därför behövs du

I augusti var 76 310 personer inskrivna i etableringsuppdraget hos Arbetsförmedlingen. Det är nya svenskar som har fått uppehållstillstånd och som är utan arbete eller studier. I dagsläget får ungefär 1/3 av dessa personer sysselsättning efter avslutad etableringsinsats. Det är naturligtvis en ohållbar situation.

I rapporten 2017:11 från Institutet för arbetsmarknads och utbildningspolitisk värdering (IFAU) kan man läsa hur viktigt det är med ett nätverk för att hitta ett arbete. Sannolikheten att hitta ett arbete på en viss arbetsplats ökar tiofaldigt om du har någon form av relation till någon av de anställda där. Störst är chansen om kontakten är en förälder eller sammanboende partner, men resultaten pekar på att även vuxna barn, syskon och tidigare arbetskamrater är betydelsefulla.

Så, som ny svensk börjar du på minus i många aspekter när det är dags att ta steget in på arbetsmarknaden. Det handlar inte bara om språket eller din utbildning. Du känner heller inga etablerade svenskar. Det innebär att du har få eller oftast inga kontakter som kan ge dig vägledning och visa på olika möjligheter, eller som kan tipsa företag om din existens, eller vara din referens.

”Mottagandet av asylsökande och nyanlända är ett gemensamt åtagande för hela samhället.”, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson på Regeringens hemsida. Det är inte enbart regeringens eller olika myndigheters ansvar att människor får ett arbete, det ligger helt enkelt i allas intresse.

Det krävs att fler privatpersoner bland oss, etablerade svenskar, kavlar upp ärmarna och hugger i. Har du funderat på hur du skulle kunna vara med och bidra till att nya svenskar får bättre förutsättningar att bli goda skattebetalande samhällsmedborgare?

De flesta som fått uppehållstillstånd kommer att bli våra grannar, kollegor och våra barns lärare. Därför är det av största vikt att vi blir avsevärt bättre på social inkludering! Vi kan sluta fastna i diskussionen om höga och låga trösklar in på arbetsmarknaden, och huruvida människor ska få stanna här eller inte.
De är redan här! Och om inte jag och du ens öppnar dörren för dem som kommit hit blir det otroligt svårt för dem att bli en del av det svenska samhället.

Allas insatser är viktiga, inklusive din. En utmärkt början är att registrera sig på oppnadorren.se eller yrkesdorren.se Där arbetar vi varje dag med att skapa nätverk och möten på individnivå för att snabba på etableringsprocessen. Ibland kan det räcka med en timme av din tid. Passar ingen av just dessa alternativ dig så har vi en lista med andra tips, det viktiga är att jag, du och alla vi känner engagerar oss.

Låt oss starta en folkrörelse av dörröppnare från norr till söder!
Anmäl. Dig. nu. www.yrkesdorren.se

Välkommen!

 

Lovisa Fältskog Johansson,
projektledare inom ÖppnaDörren 

Axfoundation är inkubator för initiativet ”ÖppnaDörren” med syftet att skapa förutsättningar för förändring mot ett mer hållbart samhälle. ÖppnaDörren har som mål att facilitera 25000 möten mellan nya och etablerade svenskar under 2017 i hela landet. Vi tror att möten människor emellan är nyckeln till ömsesidig förståelse och minskad segregation. På www.oppnadorren.se kan du anmäla dig till något av initiativen: Yrkesdörren, Invitationsdepartementet, Kompis Sverige och Svenska med baby.

Lämna kommentar (1 st) Dela inlägget:

 

Jobbens återkomst i svensk politik

Elisabeth Svantesson, andre vice ordförande Moderaterna

Almedalen ger många möjligheter till samtal och debatter – och i stort sett alla frågor ges utrymme. Det är viktigt, särskilt i ett läge när reformbehoven i Sverige är stora. För utanför Almedalen fortsätter verkligheten, även vecka 27. Mammor och pappor som inte ställer klockan på morgonen – barn som inte ser sina föräldrar gå till jobbet. En stark arbetslinje på en rättvis arbetsmarknad är grunden för ett samhälle som fungerar för alla och inte bara för några.

Med drygt ett år kvar tills det är val ställs konfliktlinjerna i svensk politik i centrum. Och skillnaderna är mest tydliga när det handlar om jobben. Då står Alliansens arbetslinje mot en regering som driver en bidragslinje och utreder hur vi ska kunna jobba mindre. Då står en regering som vill att allt ska vara som det alltid varit – mot en opposition som vill förbättra arbetsmarknaden och få den att fungera bättre både för de som har jobb och de som behöver ett.

I skuggan av Sveriges tillväxtsiffror finns ett utanförskap som växer och som leder till problem för hela vårt samhälle. Vår största utmaning är den jobbklyfta som finns mellan inrikes födda och de som är nya i vårt land. Skillnaden i andelen som jobbar motsvarar fler än 100 000 människor i dag. Om inget görs för att minska denna klyfta kommer Sverige att få betala ett högt pris. Varje krona som går till bidrag är en krona som kunde gått till skolan, polisen och sjukvården.

Den högkonjunktur vi befinner oss i kommer inte göra att problem löser sig av sig själva. Det krävs handling och ett ledarskap som vågar fatta nödvändiga beslut. Det har vi Moderater och våra mål är både tydliga och genomförbara: jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda ska i ett första steg halveras. 500 000 nya jobb ska kunna skapas till 2025.

Sverige behöver ett bidragstak, så att det inte lönar sig mer att leva på bidrag än att arbeta. Det är rättvist att de med de lägsta inkomsterna ska få behålla mer av vad de tjänar, det är därför vi vill sänka inkomstskatten. Vi ska göra rätt för oss – men få lever bara för arbetet, därför ska man också må bra på jobbet.

Moderaterna vill förbättra arbetsmiljön, inte minst för kvinnor i kontaktyrken och underlätta för den som vill eller måste byta jobb.
Det som kallas för de ”enkla jobben” är inte enkla att utföra men de är för svåra att få. Det behövs fler jobb som inte ställer krav på högre utbildning. RUT-reformen behöver stärkas och fler måste ges möjlighet att lära sig jobbet på jobbet. Vi måste också ställa betydligt skarpare krav för att fler ska göra allt för de kan för att lämna bidragsberoende och komma i jobb. Majoriteten av de som jobbar bor inte i Stockholm. Därför måste förutsättningarna för företagande och entreprenörskap bli bättre i hela landet.

Stefan Löfvens regering har en arbetsmarknads- och företagarpolitik som går bakåt i tiden istället för mot framtiden. Skattehöjningarna på jobb och företag planeras till över 60 miljarder kronor. Regeringen utreder friår och Vänsterpartiet vill ha sex timmar arbetsdag. Svaren på hur jobbklyftan ska minska saknas och för regeringen tycks det vara okej att det lönar sig mer att leva på bidrag än att arbeta. Det bygger inte en framtidstro att lita på.

Jag ser ljust på framtiden för vårt land. Men vi har också problem som vi både behöver prata om och lösa tillsammans. Det är människorna som bor i Sverige som kommer att lösa problemen. Men det är politiken som måste se till att rätt förutsättningar finns. Därför behöver Arbetslinjen utvecklas – inte avvecklas.

 

Elisabeth Svantesson
Andre vice ordförande (M)

 

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

 

Är det här ens på riktigt?

Hanna Lidström, Språkrör Grön Ungdom

 

Det är en tanke jag fått anledning att tänka oftare än vanligt den här Almedalsveckan. När nazister springer runt och skrämmer unga engagerade, sparkar ner protestmonument och, med arrangörernas goda vilja kuppar det demokratiska samtalet vi försöker skapa i Almedalen.

I år tillåts nazistiska Nordiska Motståndsrörelsen demonstrera och tala under Almedalsveckan. De låtsas inte ens som att de är en demokratisk kraft- deras syfte är att med våld förstöra demokratin.

Att tycka att alla människor har lika mycket värde kan verka vara en självklar åsikt. Men allt oftare framstår det som radikalt.

Nordiska motståndsrörelsen förespråkar våld och väljer ut vilka de ska trakassera baserat på sexuell läggning, politisk tillhörighet ,etnicitet och religion. När de ges utrymme kan andra inte delta på grund av risken för hot och våld. Då är Almedalen långt ifrån en demokratisk arena.

Nordiska motståndsrörelsen är inte det enda demokratiska problemet med Almedalsveckan. Stora företag lägger enorma summor på sin medverkan, vilket drar upp priserna och gör det omöjligt för många att vara med. Företagen har fått mer och mer makt i Almedalen under åren, och i år känns det nästan mer som företagsveckan än politikerveckan. Poängen med Almedalen är inte att politiker ska ge företag legitimitet som goda och vara en del av deras greenwash. Det är att ha en demokratisk mötesplats- och allt för mycket företagsinflytande är också ett hot mot det.

Det är lätt att bli trött på politik. Att tänka att det kanske inte spelar så stor roll. Att ta demokratin, och mänskliga rättigheter, för givet. Men så fort vi slutar kämpa för medmänskligheten- så tar någon annan vid som försöker stoppa den.

Engagera dig du med- idag.

 

Hanna Lidström (MP)
Språkrör Grön Ungdom

 

Lämna kommentar (1 st) Dela inlägget:

 

En vård i världsklass

Paula Bieler, Riksdagsledamot Sverigedemokraterna

 

”Ja, sjukvård i världsklass faktiskt. Allt annat är faktaresistens.”

Så svarade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll en twittrare som, med hänvisning till Sveriges låga antal vårdplatser per capita, ifrågasatte om svenska skattemedel verkligen kan tänkas ge skattebetalarna fri sjukvård idag. Och visst, den vård som ges på svenska sjukhus håller ofta god och hög kvalitet. Problemet är ju att den alltför sällan ges, än mindre i god tid.

Regelbundet rapporteras om bristande tillgång till vårdplatser, inte minst så här i sommartider. Häromdagen rapporterades att Sahlgrenskas strokeenhet endast kan hålla en tredjedel av sina platser öppna. Vårdförbundet har anmält situationen till Arbetsmiljöverket.

I Västerbotten avled en äldre patient efter att ha fått vänta över fem timmar på nödvändig vårdplacering. Hög arbetsbelastning och bristande vårdplatser anges som bakomliggande orsaker, och landstinget har lex Maria anmält sig självt.

I min egen hemstad, Uppsala, har Akademiska sjukhusets neonatalavdelning tvingats teckna avtal med sjukhus i Finland för att täcka upp när platserna inte räcker till. Några av våra yngsta medborgare, i dubbel bemärkelse då det handlar om för tidigt födda barn, får alltså inte längre tillgång till den expertis som finns på avdelningen. Vård i världsklass kanske, men inte tillgänglig.

Problemen med bristande vårdplatser är på intet sätt nya, eller unika, men de är eskalerande. Och de bakomliggande orsakerna är flerfaldiga. Till viss del beror detta på ökade behov, inte minst i sviterna av den asylpolitik som förts där antalet vårdsökare ökat kraftigt samtidigt som den förra regeringen öppnat upp för att till och med de som vistas illegalt i landet ska få ta del av svensk vård (dessutom till bättre villkor än andra). Men orsaken till att vårdplatserna dessutom minskat är huvudsakligen att vi inte längre förmår locka och behålla personal. Faktum är att många av de engagerade hjältar som inget hellre vill än att vårda och ge omsorg till de som behöver det, ger upp för att villkoren helt enkelt är för dåliga.

Stress, till följd av överbelastning såväl som schemaläggning utan marginaler är konstant närvarande. Fysiska skador ökar, till följd av att arbetsuppgifter som bäst utförs i lugnt tempo med kollegor plötsligt utförs hastigt och ensamt. Stressen är också mental; Känslan av att inte räcka till, att inte ha kunnat göra det bra jobb man egentligen vet att man kan göra. Vetskapen om att man inte ens hunnit hälsa ordentligt på sina vårdtagare, inte kunnat ge dem den tid de behövt när livet fallit samman och ett lyssnande öra hade gjort skillnad på riktigt. Allt detta kombinerat med osäkra arbetstider, håltimmar till följd av så kallade delade turer och en lön som knappt hade räckt, ens om arbetsmiljön fungerade, gör det enkelt att förstå varför vård- och omsorgspersonal lämnar yrket eller väljer att söka sig utomlands.

Jag är stolt över att företräda ett parti som ser bortom siffrorna, som satsar inte bara där det behövs utan också på sätt som kan göra verklig skillnad, Vi har länge drivit på för bättre arbetsvillkor inom den offentliga sektorn. Till exempel ett statligt bidrag till de kommuner som använder detta till att genom fler heltidsanställningar komma tillrätta både med ofrivillig deltid och underbemanning. Slopad karensdag inom vård- och omsorgsyrken, så att de som ständigt utsätts för risker slipper drabbas ekonomiskt av detta, eller för den sakens skull känner sig tvungna att arbeta trots sjukdom och trots att de med detta riskerar även vårdtagarnas hälsa. Nya och fler karriärvägar, bland annat med en möjlighet till vidareutbildning på arbetstid.

Sverige förtjänar en vård i världsklass. En vård som når våra sjuka och svaga. Där personalen vid slutet av varje arbetspass kan gå hem med ett leende på läpparna och känna sig som de hjältar de är.

 

Paula Bieler 
Riksdagsledamot (SD)

Lämna kommentar (1 st) Dela inlägget:

 

Det vet man ju hur unga är!

Acko Ankarberg Johansson, Partisekreterare Kristdemokraterna

 

När jag var yngre sa jag tvärtom. ”Det vet man ju hur äldre är”, sen lade jag förmodligen till något som inte var så snällt eller sant. När jag nu fyllt 50 finns risken att jag börjar säga ”Det vet man ju hur ungdomar är”. Eller säger någon annan att det vet man ju hur kvinnor är. Eller män, eller kristna, eller muslimer eller … Listan på när vi lätt generaliserar kan göras lång.
När jag mött ett kassabiträde som inte var så vänligt inställd som jag förväntat mig är det inte kassörskor som grupp som är dåliga på service. Det är just den person jag mötte som inte var det (eller så var det jag som behövde förbättra mitt bemötande). Gör inte en enskild persons åsikter eller ageranden till en grupp människors åsikter eller ageranden.

Att generalisera och ha föreställningar kan verka ofarligt. Men ganska snabbt blir det istället en fördom och diskriminering. När jag gör människor till en grupp, ger dem samma egenskaper och preferenser så hamnar man lätt på ett sluttande plan. En plats man inte bör befinna sig på.

Jag önskar verkligen att jag alltid ska upptäcka diskriminering och agera emot den. När jag själv tänker, talar eller agerar diskriminerande så vill jag upptäcka det i tid och göra rätt. När andra uttrycker sig diskriminerande vill jag också agera så att jag medverkar till att stoppa diskriminering. Otaliga gånger har jag gjort människor besvärade när jag reagerat på något som sagts och lika många gånger har jag själv gjort misstaget och andra reagerat på mig. Men väldigt tacksam att vi reagerar och inte låter det bero.

Vi kristdemokrater menar att varje människa har ett unikt värde genom sin existens. Inte beroende på vad man kan prestera eller uppnå. Utan bara genom sin blotta existens har varje människa ett okränkbart värde. Som kristdemokrater ska vi stå i främsta ledet för att försvara människovärdet. Det har vi bland annat gjort genom att införa diskrimineringslagar, stått upp för äldres rätt till självbestämmande, skärpa lagstiftningen vid hedersrelaterade brott och arbetat för lagstiftning mot näthat. Men även vi har våra tillkortakommanden. Vi arbetar ständigt med att vara medvetna och förbättra oss. Alltid med de kristdemokratiska värderingarna som grund.

Att diskrimineras för sin ålder, kön, sexuella läggning eller tro är allvarligt och måste motarbetas genom lagstiftning som är normerande. Jag vill också lägga till civilkuragets betydelse. Att vi vågar reagera och agera när människor utsätts för fördomar och diskriminering. Det är ofta obekvämt och det är lätt att överlåta till det offentliga att ta tag i problemet. Jag hamnar där ibland. Men det är en ständig uppmaning till mig själv att ha civilkurage och göra mitt bästa för att leva som jag lär.

 

Acko Ankarberg Johansson
Partisekreterare (KD)

 

Lämna kommentar Dela inlägget: