Vågar jag misslyckas?

Marianne Scheja, skådespelare, manusförfattare och coach

 

Om jag ska lyckas måste jag våga misslyckas för om jag inte vågar det, så kommer jag inte att lämna in mitt manus till ett förlag, jag kommer inte presentera mina idéer för produktions-bolag och ingen av alla mina visioner realiseras eftersom inga manus kommer att läsas eller spelas in. Alltså måste jag våga misslyckas. Nu gör jag det…

Så … inskickat och klart. Nu är det bara att vänta.

Fem år av tänkande och skapande i huvudet har nu blivit början till en historia inspirerad av mitt liv. Svåra, känsliga, dramatiska, roliga och galna situationer har blivit en väv av verklighet och fantasi som nu är grunden till ett tragikomiskt drama. Nu ska allt ut! Nu är det några få som får läsa och tycka. Det blir svårt.

Det är alltid svårt att bli dömd och bedömd.

Men det är ju en del av livet. Vi dömer faktiskt det vi ser, varje sekund och våra egon har ibland en tendens att feltolka livet utifrån en negativ tes som uppkommit efter obehagliga erfarenheter som förväntas hända igen. Egot vill ha rätt och letar då fel för att kunna få bevis för sin feltolkning.

Här kommer ett exempel på mod att våga misslyckas!

Ett av mina par hade jättestor framgång i sin terapi idag. Parterapi kräver verkligen mod att misslyckas eftersom det finns två olika upplevelser som båda behöver förhålla sig till. Bådas sanningar behöver accepteras för att känslan av djup intimitet och tillit ska bestå.

Efter bara några få samtal med kommunikationsträning, hittade vi bådas ”akilleshäl” var och ens ömmaste punkt – feltolkning. Plötsligt är det som att dra ut en tagg som varat och gjort ont länge i själen och var och en kan göra sitt inre jobb för att frigöra sig från hämningar. En enda liten övergripande orimlig idé hos var och en – en feltolkning  – hade förstört deras sexliv totalt under många år. (Feltolkar gör vi alla. Orimliga idéer uppkommer efter olika erfarenheter och kan vara svåra att leva upp till, vilket leder till feltolkning om vår egen betydelse. I terapin synliggör vi detta  så att var och en förstår orsak och verkan av sin egen idé – feltolkning)

En i paret antog att den ”inte duger” och en antog att den ”kommer bli lurad”. De var båda så vana att tänka så att de var helt övertygade om sin egen tes. Hur förtvivlat den andre än förklarade motsatsen, lyckades var och ens Ego hela tiden hitta bevis på att en ”inte duger” eller att en ”blir lurad”. Till och med när de hade sex! Eller försökte ha sex, för mitt i akten avbröt någon den, på grund av minsta lilla ryckning i den andres ansikte – vilket kunde tolkas som att ”bli lurad” eller ”inte duga” och grälet eller en obehaglig tystnad var igång. Men när vi lyckats skala ner allting till var och ens negativa automatiska feltolkning, kunde var och en medvetet släppa sin idé och båda hade sen kunnat njuta fullt ut av att ha sex. De beskrev det som att det var som att kliva in i ett ljust varmt och euforiskt rum, dit båda nu har varsin nyckel. Deras glädje inspirerade och uppfyllde hela min kväll.

Att möta sin rädsla är att övervinna den och bli fri att leva fullt ut.

Tänk att vi omedvetet utifrån vad vi upplevt i livet kan göra en ekvation som ”låser in” oss och hämmar oss och att vi faktiskt medvetet också kan ”släppa ut” och frigöra oss själva inuti, bara vi hittar ”roten till det onda”. Förr eller senare blir vi ändå lurade, duger inte eller blir refuserade av ett förlag men varför inte njuta tills det faktiskt händer på riktigt? Nu kan de njuta av sitt bästa sex och slippa en massa gräl och jag tänker njuta av att jag har satt ord på min vision och skapat en värld av karaktärer och miljöer och vävt en fiktion inspirerat av mitt liv som jag hittat mod att misslyckas med – för att kunna få chans att lyckas!

Håll gärna tummarna!

// Marianne 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *