Välkommen till min värld i två veckor!

Som ni har förstått ska jag, Mikaela Åhlin-Kottulinsky, få möjligheten att blogga här under två veckors tid. Kul tycker jag, då jag inte bara brinner för bilkörning, utan också tycker om att skriva! Jag kan tycka att det är på sin plats att börja med att berätta lite om mig själv och min bakgrund, innan vi drar igång.

När jag var liten, var jag just det, en liten, försynt, blyg och tillbakadragen flicka. Jag tog aldrig plats i familjen, i klassrummet, i kompisgänget eller på truppgymnastiken som jag höll på med. Men, dra aldrig parallellen att en blyg människa ej kan vara driven och envis, för var det något jag var (och fortfarande är), så är det envis.

Vi hade fått i uppgift i skolan att sitta med matten hemma, som läxa, i 1 timme.
Sagt och gjort, jag körde äggklockan på 1 h och startade. Tårarna rann för jag förstod ingenting, men jag slutade inte förrän klockan ringde.
Jag hade blivit tillsagd att hålla på i en timme, och då höll jag på i en timme. Hur tråkigt, jobbigt, svårt det än var.

Jag har sedan den lilla flickan på lågstadiet ändrats en hel del, och idag får jag sällan klassificeringen som en blyg tjej, men den där envisheten, den hänger fortfarande kvar.
Jag brukar skämta med min ingenjör att han får vara försiktig med vad han säger till mig, så han inte med ironi säger ”Jo men i den kurvan behöver du ej bromsa, håll bara fullt!”, för om jag inte uppfattar ironin (vilket jag ofta ej gör för att förstå ironi är inte min starka sida) så gör jag som han säger. Jag bromsar inte, och jag håller fullt.

En stor anledning till att jag kom in på motorsport, är min familj. Morfar, farfar, mamma, pappa tom mormor har hållit på med motorsport.
Jag har stora namn, och stora framgångar att leva upp till, men det är och var aldrig det som fick mig att börja eller ens känna mig tvingad att börja. Valet kom helt från min sida samma år som jag skulle fylla 12, och sedan dess har motorsporten och dess värld successivt vuxit sig allt större och större hos mig.
Det är en speciell värld, med allt ifrån det massiva jobb som krävs för att få ihop allt, till utmaningen att klara av och hantera att i faktum befinna sig i denna speciella värld. Man ska få ihop budgeten, hitta rätt team, hitta rätt serie, hålla sig både fysiskt och mentalt i toppform m.m. Man ska hantera avundsjuka, fulspel, politiskt spel, och att som en minoritet försöka slå sig fram.

Inte alltid lätt.

Så motorsporten har sina tuffa sidor, men när allting är på sin plats, när det flyter på, så finns det få saker här i världen som kan få mig så lycklig som motorsporten.
Den gemenskapen den skapar, den nya familjen i form av mitt team som jag har fått, den lyckan när man tillsammans lyckas med någonting stort. Hela min kropp fylls av värme och glädje när jag tänker på dessa bitar.

Jag trodde aldrig som liten, blyg, försynt flicka att jag skulle få uppleva allt som jag har gjort. Men här står jag, 25 år gammal, som bl a STCC’s första kvinnliga segrare.
Och mycket av detta har jag nog den där envisheten att tacka för.

Så slutligen i detta inlägg välkomnar jag er till min värld, ”Mikaela Åhlin-Kottulinsky världen” under 2 veckors tid! ”

// Mikaela Åhlin-Kottulinsky

 

5 kommentarer

  1. Bra Mikaela, du skriver lika vasst som du kör, så det kommer säkert att bli två roliga veckor. Lycka till både här och inför 2019.

  2. Du är en tuff tjej och en förebild för många. Kul att veta att min kusins dotter är en så modig och tuff tjej. Lycka till med tävlandet. Försöker hålla lite koll på hur det går för dig och din bror.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *