En alkoholpolitik för alla

Johnny Mostacero
Johnny Mostacero

Jag ber om ursäkt för att detta mitt sista inlägg som gästbloggare blir väldigt långt. Men jag vill verkligen förmedla något till er läsare och precis som alkoholnormen så berör innehållet såväl de som dricker alkohol som oss som väljer alkoholfritt. Så ta er tid och läs igenom detta. Min förhoppning är att ni ska förstå grunden i vår svenska alkoholpolitik och att det inte är en fråga om moral utan folkhälsa.

I mitt allra första blogginlägg berörde jag min uppväxt i Rydöbruk, en liten Halländsk bruksort. Om hur de normer som fanns påverkat mig såväl under uppväxten som i mitt vuxna liv. En del normer har tiden och lagstiftning förändrat, andra har lämnat mig medan några har växt sig starka. De normer som jag har bibehållit och som jag är tacksam över är bland annat dessa: Att arbeta och göra rätt för sig, vilket var oerhört viktigt i brukssamhället. Både för den egna självrespekten och för att få jobb och/eller göra karriär. Att känna empati, behandla mina medmänniskor med respekt och att inte se ner på andra är också något jag bär med mig och som är en viktig del av min personliga värdegrund.

Den norm jag helt brutit med är alkoholnormen och den normen var väldigt stark under min uppväxt. Alkoholen sågs inte som något problem utan fanns där som ett naturligt inslag. Kanske inte så konstigt med tanke på att alkoholen har en lång historia i vårt land och varit socialt accepterat under en väldigt lång tid. Dessutom så erbjöd alkoholen en snabb flykt ifrån den verklighet av hårt slit som präglade många arbetares vardag. Bruksorten fick också känna på det test som gjordes med mellanölet mellan 1965-1977. Detta öl med en alkoholhalt på 4,5 volymprocent såldes på försök i livsmedelsaffärer. Det var många ungdomar som i unga åldrar trillade dit och grundlade sitt alkoholberoende genom det här försöket. De stora negativa konsekvenserna ledde till att det avvecklades och konsekvenserna är fortfarande kännbara för de samhällen och individer som drabbades.

Alkohol3

Detta leder oss in på svensk alkoholpolitik, vårt monopol och Systembolaget som är själva fundamentet i den svenska alkoholpolitiken. Själv är jag till viss del uppfostrad av min morfar Kalle. Han tyckte att alkoholpolitik var helt onödigt och avskydde Karin Söder för att hon 1982 i egenskap av socialminister stängde Systembolaget på lördagar. Anledningen till hans ställningstagande var att han själv inte kunde hantera alkoholen. Började han att dricka så drack han tills flaskorna var tomma. Nykter var han en bra karl, arbetsam och skötte sitt jobb men drack gränslöst när han drack. Drickandet var nästan alltid koncentrerat till helger och helgdagar och så var det även när han blev pensionär. Normen att arbeta och göra rätt för sig och att dricka det gör man på helger eller helgdagar satt djupt rotat i min morfars arbetarsjäl. Så det var inte min morfar som fostrade mig till nykterist men mina upplevelser av hur han hanterade alkohol är en bidragande orsak till det.

Det misslyckade experimentet med mellanöl som kostade många ungdomar deras framtid och förkortade deras liv avsevärt är enligt min mening argument nog för en bibehållen svensk alkoholpolitik. En svensk alkoholpolitik som innehåller det som all forskning visar är det mest effektiva. Det vill säga pris och tillgänglighet i kombination med åldersgränser och reglerade försäljningstider och hårt reglerad marknadsföring. Systembolaget har i sitt uppdrag uppgiften att sälja alkohol utan vinstintresse och utan att själva marknadsföra några varor. De håller hårt på åldersgränsen (20 år) men om kunden misstänks vara under 25 år så är det obligatoriskt att kräva legitimation. Om någon misstänks köpa ut åt någon minderårig nekas försäljning. Systembolaget har reglerade öppettider och helt stängt på söndagar. Svensk alkoholpolitik handlar också om att via alkoholskatten hålla uppe priserna vilket är väsentligt för att hålla ner alkoholkonsumtionen. I opinionsundersökningar svarar tre av fyra tillfrågade att de är för ett alkoholmonopol och i frågan om kundnöjdhet får Systembolaget 83 av 100 vilket är en fantastisk siffra.

Alkohol2

Alkohol kan för många ge en guldkant på tillvaron, men vi får inte blunda för att alkohol också kan innebära det värsta helvete man kan tänka sig. Alkoholen orsakar så mycket mänskligt lidande och förkortar mångas liv avsevärt. Det handlar om barn som växer upp i missbruk, män och kvinnor som super bort arbete och familj, rattfyllerister som kör ihjäl oskyldiga, personer som drabbas av oprovocerat våld för att de råkar befinna sig på fel plats vid fel tidpunkt. Men också om alldeles för många människor som dricker sig till ett förkortat liv.

Men vad är då problemet och vad kan vi göra åt det? Jo, problemet är att vi har politiker som inte ser sitt ansvar och som inte har mod nog att fatta rätt beslut. De behöver stå upp för och försvara vår restriktiva solidariska alkoholpolitik och försvara monopolet. Dessutom behöver vi se över alkoholskatten, inte minst eftersom lönerna har stigit kraftigt medan priserna på alkohol har legat still och till och med sänkts. Som en jämförelse kan jag nämna att det år 1996 tog 11 minuter för en genomsnittlig arbetare att tjäna ihop lön för att köpa den då vanligaste 50 cl starkölen. 2014 tog det 5 minuter. En alkoholskatt som årligen räknas upp på samma sätt som för tobak är en enkel och bra lösning.

Vi har dessutom en alkoholindustri vars främsta syfte är att tjäna pengar på att sälja alkohol. Det handlar om att sälja så mycket som möjligt och maximera sina vinster, det är helt enkelt ideologin som kommersiella företag bygger på. Det märks inte minst i deras syn på alkoholpolitik som är ett hinder för ökad försäljning. Alkoholindustrin vill, tvärt emot vad forskningen säger har effekt, koncentrera alkoholpolitiska insatser till dem som har alkoholproblem. Det är en grupp som självklart behöver stöd och insatser för att hjälpa dem ur sitt missbruk. Men det är inte den gruppen som står för de stora samhällskostnaderna. Den stora mängden alkoholrelaterade skador och problem finns i den stora grupp (de 80 procent) som är mellan nykteristerna och de som är i risk eller missbruk.
Alkoholindustrin vill istället att skatten skall sänkas så att priserna på alkohol går ner, vilket enligt deras retorik ska minska smuggling och privatinförsel av alkohol. Även här har de både forskning och praktiska exempel emot sig. Finland sänkte 2005 alkoholskatten för att motverka en ökad införsel från Estland som då var nyblivna medlemmar i EU. Redan efter ett år märktes en markant uppgång i form av ökat missbruk, mer våld och ökade alkoholrelaterade sjukdomar. Den finska regeringen blev tagna på sängen och resultatet innebar att Finland därefter har tvingats höja alkoholskatten i flera omgångar.

Alkohol1

 

Det jag försökt beskriva är de grundläggande principerna i vår svenska alkoholpolitik, och glädjande nog använder många andra länder Sverige som förebild när de av folkhälsoskäl bygger sin egen alkoholpolitik. Min förhoppning är att jag genom mina blogginlägg lyckats förmedla en förståelig bild av vad IOGT-NTO är och vad organisationen och våra medlemmar står för. Men också vad jag är för person, vad som format mig till vad jag är idag och vad som driver mig i mitt arbete. Om jag fick önska något så är det att ni läsare bär med er en förståelse för varför vi behöver vår svenska alkoholpolitik. Att ni också står upp och försvarar den. Men också att ni ser den alkoholnorm som alltjämt finns omkring oss och är med på att förändra och förskjuta den. För visst vill väl även ni leva i ett samhälle en värld, där alkohol och andra droger inte hindrar människor att leva ett fritt och rikt liv?

Var rädda om er och ta hand om varandra!

Alkohol4

Over and out!
Johnny

 

2 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *