Troligast eller farligast

Fredrik Ruuda profilbild
Fredrik Ruuda

Och så var det äntligen dags att beröra ämnet försvarspolitik. Men ni kan vara lugna, jag kommer inte förespråka NATO eller hävda att vi ska återgå till ett värnpliktsförsvar á la 1900-talet. Frågan är faktiskt mycket enklare än att räkna hur många flygplan som behövs eller hur många individer som skall ingå i markstridsförbanden. Vet vi vad det är vi har en Försvarsmakt till?

Fram till den 1 januari 1975 kallades Sveriges militära resurser för Krigsmakten. Ett fantastiskt och enkelt namn på vad det egentligen handlade om; Det maktmedel som staten kunde nyttja vid krig.
Om vi tillåter oss att reflektera kring varumärken så kanske detta var ett av de bästa. Tydligt, enkelt och svårt att missförstå. Om det handlade om krig så rörde det Krigsmakten. I kölvattnet av krig och elände så började redan förslag uppkomma i Sveriges riksdag under 1945 avseende att det inte var passande att vi skulle ha resurser för krig. Världskrigen var över och nu visste jordens befolkning att krig skulle försvinna från våra tankar. Det tog dock nästan 30 år till, innefattande bland annat Vietnamkriget och 60-talets revolter, innan vi bestämde oss för att ta bort ett så farligt ord som krig från den svenska myndigheten. Istället antogs ett mer defensivt namn, nämligen Försvarsmakten. Vad gör en Försvarsmakt?

I Sverige har vi flera organisationer och myndigheter som i vår vardag faktiskt ägnar sig åt att just försvara oss. Brandförsvaret skyddar vid bränder, Polisen skyddar vid orolighet och kriminalitet, Kustbevakningen skyddar till havs, Socialstyrelsen skyddar vår hälsa, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skyddar våra samhällsfunktioner, Landstingen skyddar vår sjukvård och listan fortsätter. Det är det försvar som finns för att vårt samhälle skall fungera. Det är inte Försvarsmakten som ska släcka skogsbränder, men den kan kanske nyttja resurser som underlättar. Det är inte Försvarsmakten som skall söka efter försvunna personer, men det finns resurser som kan nyttjas. Det är inte Försvarsmakten som ska förebygga och avhjälpa översvämningar, men det finns resurser som kan användas.

Så vad är det då vi har en Försvarsmakt till? Vi måste helt enkelt förstå vad det är som är huvuduppgiften för denna myndighet. Försvarsmakten ska ordnas för att kunna möta ett väpnat angrepp. Det kostar mycket pengar att anskaffa materiel, utbilda och anställa personal och sedan vidmakthålla detta. Försvarsbudgeten i år ligger på ca 42 miljarder kronor, vilket är en stor del av statens utgifter på totalt 887 miljarder kronor. Jo, nu kommer vän av ordning att påpeka att Sveriges BNP är på ca 3650 miljarder men då är kommunala och regionala pengar inräknade. Fakta är att staten centralt har 887 miljarder att spendera på statliga myndigheter, och i det perspektivet får försvaret relativt mycket pengar. Med andra ord så måste pengarna användas smart!

Det politiskt enklaste har varit att dimensionera Försvarsmakten för det TROLIGASTE; Sverige angrips inte av någon annan stat eller organisation under överskådlig framtid. Logiken för väljarna har då varit att minska organisationen till att kunna behålla kunskap kring försvar av Sverige, inte att hålla resurser för att faktiskt skydda. Men nu har det plötsligt blivit uppenbart att det finns krig i vår närhet igen. Ukraina är i inbördeskrig, Syrien är i inbördeskrig och i konflikt med IS/ISIL och nu är även Frankrike i krig mot IS/ISIL.

Det politiskt svåraste har nu kommit upp på bordet igen. Vad är det FARLIGASTE som Sverige måste kunna hantera med stöd av Försvarsmakten? Här kan vi spekulera fritt. Att dra till med att Ryssland invaderar Sverige plötsligt är inte helt fjärran efter Ukraina, men kanske inte det farligaste alternativet. Det är nog så att det farligaste alternativet är att vi står i en situation där vi inte kommer få någon hjälp av någon annan organisation, oavsett vem som skulle komma på tanken att invadera oss. Det är detta vi måste våga prata om igen inom försvarspolitiken. Vad ska vi kunna använda vår Försvarsmakt till och vad kommer Försvarsmakten kunna hjälpa samhället med, det är frågorna som politiken ska besvara. Hur många soldater och flygplan detta kommer kräva är troligtvis inte en politisk fråga.

”Gud och soldater vörda vi när i tider av fruktan står oss bi, men när tiderna ändras och fyllda blir åter faten glömmer vi gud och föraktar soldaten” – Francis Quarles (England, 1592-1644)

 

Ukraina invaderas

#prayforförsvarsmakten

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *