Sushi och Duracell och Hemliga projekt

Hej på er! I fredags fick jag ett sms när jag var på väg hem från jobbet, trött och mosig. “Äter du sushi?” Eh ja det gör jag verkligen. Jag gled raskt hem till Maria Karlson (eller Duracell som jag kallar henne av uppenbara skäl för alla som känner henne) och hennes dotter utan att passera gå och åt och drack gott på deras altan. Balsam för själen!

Maria har en jättekul grej på gång och ni kommer att få veta så fort det är officiellt! Det är alltid så roligt att prata business med Maria, vi har en del gemensamt trots att vi verkar i olika branscher och på olika plan. Det jag känner igen mig mest i är att hon inte har så mycket respekt för “så har vi alltid gjort”, det har inte jag heller. Som prinsen säger i “Coming to New York”  – it is also tradition that things change!

Hennes dotter är en riktigt skön typ. Vi roade oss medan Maria fixade maten, och det dök upp en spindel på altanen. Hon rös lite och frågade om jag är rädd för spindlar. Nä, sa jag. Ormar? Nä. Råttor då?? Nä. Men vad ÄR du rädd för då? Jag förklarade att jag är mest rädd för att folk ska bli sjuka, eller vara med i olyckor och skada sig. “Vad roligt! Det är jag OCKSÅ rädd för!” Så vi bondade verkligen kan man säga över denna otroligt udda egenskap.

Ha en skön kväll! /Katarina

 

2 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *