Och så var det äntligen dags att beröra ämnet försvarspolitik. Men ni kan vara lugna, jag kommer inte förespråka NATO eller hävda att vi ska återgå till ett värnpliktsförsvar á la 1900-talet. Frågan är faktiskt mycket enklare än att räkna hur många flygplan som behövs eller hur många individer som skall ingå i markstridsförbanden. Vet vi vad det är vi har en Försvarsmakt till?

Fram till den 1 januari 1975 kallades Sveriges militära resurser för Krigsmakten. Ett fantastiskt och enkelt namn på vad det egentligen handlade om; Det maktmedel som staten kunde nyttja vid krig.
Om vi tillåter oss att reflektera kring varumärken så kanske detta var ett av de bästa. Tydligt, enkelt och svårt att missförstå. Om det handlade om krig så rörde det Krigsmakten. I kölvattnet av krig och elände så började redan förslag uppkomma i Sveriges riksdag under 1945 avseende att det inte var passande att vi skulle ha resurser för krig. Världskrigen var över och nu visste jordens befolkning att krig skulle försvinna från våra tankar. Det tog dock nästan 30 år till, innefattande bland annat Vietnamkriget och 60-talets revolter, innan vi bestämde oss för att ta bort ett så farligt ord som krig från den svenska myndigheten. Istället antogs ett mer defensivt namn, nämligen Försvarsmakten. Vad gör en Försvarsmakt?

I Sverige har vi flera organisationer och myndigheter som i vår vardag faktiskt ägnar sig åt att just försvara oss. Brandförsvaret skyddar vid bränder, Polisen skyddar vid orolighet och kriminalitet, Kustbevakningen skyddar till havs, Socialstyrelsen skyddar vår hälsa, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skyddar våra samhällsfunktioner, Landstingen skyddar vår sjukvård och listan fortsätter. Det är det försvar som finns för att vårt samhälle skall fungera. Det är inte Försvarsmakten som ska släcka skogsbränder, men den kan kanske nyttja resurser som underlättar. Det är inte Försvarsmakten som skall söka efter försvunna personer, men det finns resurser som kan nyttjas. Det är inte Försvarsmakten som ska förebygga och avhjälpa översvämningar, men det finns resurser som kan användas.

Så vad är det då vi har en Försvarsmakt till? Vi måste helt enkelt förstå vad det är som är huvuduppgiften för denna myndighet. Försvarsmakten ska ordnas för att kunna möta ett väpnat angrepp. Det kostar mycket pengar att anskaffa materiel, utbilda och anställa personal och sedan vidmakthålla detta. Försvarsbudgeten i år ligger på ca 42 miljarder kronor, vilket är en stor del av statens utgifter på totalt 887 miljarder kronor. Jo, nu kommer vän av ordning att påpeka att Sveriges BNP är på ca 3650 miljarder men då är kommunala och regionala pengar inräknade. Fakta är att staten centralt har 887 miljarder att spendera på statliga myndigheter, och i det perspektivet får försvaret relativt mycket pengar. Med andra ord så måste pengarna användas smart!

Det politiskt enklaste har varit att dimensionera Försvarsmakten för det TROLIGASTE; Sverige angrips inte av någon annan stat eller organisation under överskådlig framtid. Logiken för väljarna har då varit att minska organisationen till att kunna behålla kunskap kring försvar av Sverige, inte att hålla resurser för att faktiskt skydda. Men nu har det plötsligt blivit uppenbart att det finns krig i vår närhet igen. Ukraina är i inbördeskrig, Syrien är i inbördeskrig och i konflikt med IS/ISIL och nu är även Frankrike i krig mot IS/ISIL.

Det politiskt svåraste har nu kommit upp på bordet igen. Vad är det FARLIGASTE som Sverige måste kunna hantera med stöd av Försvarsmakten? Här kan vi spekulera fritt. Att dra till med att Ryssland invaderar Sverige plötsligt är inte helt fjärran efter Ukraina, men kanske inte det farligaste alternativet. Det är nog så att det farligaste alternativet är att vi står i en situation där vi inte kommer få någon hjälp av någon annan organisation, oavsett vem som skulle komma på tanken att invadera oss. Det är detta vi måste våga prata om igen inom försvarspolitiken. Vad ska vi kunna använda vår Försvarsmakt till och vad kommer Försvarsmakten kunna hjälpa samhället med, det är frågorna som politiken ska besvara. Hur många soldater och flygplan detta kommer kräva är troligtvis inte en politisk fråga.

”Gud och soldater vörda vi när i tider av fruktan står oss bi, men när tiderna ändras och fyllda blir åter faten glömmer vi gud och föraktar soldaten” – Francis Quarles (England, 1592-1644)

#prayforförsvarsmakten

Den perfekte medborgaren kan sluta läsa här och fortsätta med sin moraliska kritik till politiker. Vi övriga bör nog läsa färdigt och ta oss en funderare.

Hur hamnade vi här? Inget annat område i universum har de krav på felfria individer som nu plötsligt ställs på våra representanter inom det demokratiska politiska systemet.
Vem är den folkvalde? Jag vill tro att det är medborgare som kan företräda den vilja som det politiska partiet står för. En vilja som uppkommit genom en dialog mellan medborgare som delar samma grundsyn. Bland dessa medborgare väljs några ut för uppgiften att föra frågan vidare i distrikt, kommuner, landsting, riksdag och det europeiska parlamentet. Dessa några är liksom oss övriga också människor, med allt vad detta innebär. Så låt oss då fundera på om det verkligen är så att vi kan kräva att dessa representanter är felfria.

Jo, det är fullt rimligt att ställa krav på människor. Att kassörer inte stjäl pengar de förvaltar, att sekreterare inte skriver något eget påhitt i protokoll eller att domare skall vara opartiska torde vara fullt rimliga krav som ställs på de personer som innehar ämbetet. Är det däremot intressant att ställa kravet att individen inte får ha gjort något fel tidigare i sitt liv? Och vad är egentligen ”fel” i medborgarnas ögon?

Jag kommer inte att ge svar på vad som är rätt eller fel för alla medborgare, det går inte att avgöra. Däremot vill jag påstå att det just nu är orimliga krav som ställs på våra politiker, särskilt från deras politiska motståndare och deras supporters. Är det avgörande för en politikers förmåga att lösa sina uppgifter för att; personen provsmakat lösgodis i en butik, målat sin båt med en otillåten färg, inte betalt tv-licens, betalt privata varor med organisationens betalkort, redovisat felaktigt antal medlemmar för att erhålla mer föreningsbidrag, betalt barnvakten med svarta pengar, kört privat med tjänstebil, klippt i kvitton som lämnats till redovisning eller kissat på offentlig plats?
Tänk nu efter en gång till… Är det avgörande för en politikers förmåga?
Eller är det så att du tycker att vissa av dessa saker beror på något förmildrande och mänskligt, exempelvis sjukdom eller bara ren och skär tanklöshet i ögonblicket?

Se till att engagera er i ert parti och välj de personer ni tror har den bästa förmågan att företräda er. Respektera att de andra partierna har valt sina företrädare, med de fel och brister de nu har. Att hacka på sina politiska motståndare på det personliga planet är ovärdigt den politiska debatten. Det är hur de offentliga rollerna sköts som är av intresse, inte av vem. Missköts rollen så är det en helt annan fråga.

Är det kul att skämta om politiker? Gör då det med stil, inte hat och mobbing.

Internationella mansdagen infaller den 19 november, sedan 1992. Dagen avser att fokusera på pojkars och mäns hälsa, uppmärksamma mäns bidrag till samhället, förbättrade relationer samt lyfta fram positiva manliga förebilder.

Nej, alla män är inte arga, mordiska, sexistiska, idrottsälskande neanderthalare. Det är en ovärdig jämförelse i dagens samhälle. Att kollektivt bestraffa en grupp på grund av kön känns väldigt fjärran min syn på ett jämställt feministiskt samhälle. Det är mycket bättre att lyfta fram de förebilder som vi ser är viktiga för att skapa en positiv manlig målbild. Det finns säkerligen en hel del män i er närhet som ni ser bidrar till ett bra samhälle, och det är dessa vi ska lyfta fram samtidigt som vi ser problemen i dagens värld.

Det finns fortfarande väldigt många pojkar och män i världen som har ett omänskligt liv. De utsätts för våldtäkter, tvångsrekrytering som barnsoldater, avrättningar på grund av homosexualitet och mycket mer. Detta är ingen jämförelse med de utsatta kvinnor som upplever detsamma utan är ett sätt att lyfta frågan.

Prata med era barn om att även pojkar och män får gråta. Det är helt naturligt att känna sorg när något drabbar. Det är även helt naturligt att dela glädje och sorg med de som är nära.
Prata även med pojkar och män omkring er kring vad manlighet är. Är det manligt att bita ihop, inte visa känslor och ständigt tävla? Nej, det är förbannat vansinne. Ta även bort glorifieringen av organiserad brottslighet, våldsbejakande supportergäng och våldsanvändning. Det inget positivt kring huliganism, mobbing och ungdomar med vapen.

Våga tala positivt om de män vi vill se i vårt samhälle. Våga hylla de män som förtjänar att hyllas!

Fakta kring Internationella mansdagen
Dagen stödjs bland annat av UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) och under 2009 ratificerades följande huvudsakliga mål att beakta under internationella mansdagen:

• Att främja positiva manliga förebilder, inte bara filmstjärnor och idrottsmän, utan även vanliga män som lever anständiga och hederliga liv.
• Att fira männens positiva bidrag till samhället, gemenskap, familj, äktenskap, barnomsorg och för miljön.
• Fokus på mäns hälsa och välbefinnande, socialt, emotionellt, fysiskt och andligt.
• Att belysa diskriminering mot män i socialomsorg, sociala attityder och förväntningar samt lag och rätt.
• Att förbättra relationen mellan könen och främja jämställdhet.
• Att skapa en säkrare, bättre värld, där människor kan vara trygga och växa för att nå sin fulla potential.

Vad hände med Bondeförbundet, Vänsterpartiet Kommunisterna och Högerpartiet? Har dom upphört? Saknades plötsligt väljare eller frågor som dessa partier var relevanta kring?

Vi måste nog ta ett par paralleller för att förstå detta, eller åtminstone förstå vad det handlar om.
Inom bilvärlden är det vanligt att tillverkare försöker undvika att kunderna tappar intresse för bilmärket genom att ungefär vart tredje år förändra utseendet på bilen. Vi luras att tro att det är en ny bil genom att utseendet är förändrat utvändigt och invändigt. Rent tekniskt så är det förmodligen fortfarande beprövad och pålitlig teknik som tillverkaren ser är tillräckligt bra för marknadens behov. Med andra ord; Vi som kunder tycker att det känns mycket bättre att utseendet är förändrat.
Samma sak händer när någon vill sälja sitt 40 år gamla hus. Då målar man om, byter gardiner, piffar upp med lite blommor och doftljus och ger plötsligt de potentiella kunderna på visningen en helt annan bild; Ljust och fräscht! Hurra! Det är dock fortfarande samma gamla hus med eluppvärmning, fönster av tveksam kvalitet och avloppsrör som börjar gå sönder.

Så tillbaka till min fråga; Vad hände med de partier som jag nämnde i början?
Jag tror faktiskt att dom finns kvar. Någon eller några personer inom partierna tyckte sig se att marknaden började svika. Varumärket stod sig inte lika starkt och det var inte längre så ”Ljust och fräscht” att kalla sig bonde, kommunist eller höger. Panik uppstod. Men mitt i paniken så tog plötsligt varumärkesstrategen, reklammakaren och försäljaren plats i rummet. Hur kan vi återfå fräschören kring vårt parti? Hur kan vi få väljarna, som mer och mer tänker kortsiktigt, att vilja förändra världen i linje med våra grundtankar? Det enkla svaret är; Ny förpackning, samma innehåll.

Partierna finns fortfarande kvar idag, och det är enligt mig samma grundtankar som vägleder dom idag som för 60 år sedan.
Bondeförbundet heter idag Centerpartiet, Vänsterpartiet Kommunisterna heter Vänsterpartiet och Högerpartiet heter Moderata Samlingspartiet. (Jo, dom heter det. Nya Moderaterna är ett varumärke.) Det dom har gjort är dock tänkvärt då det påvisar att vi väljare uppenbarligen påverkas mer av det yttre, retorik och påpekande om hur förkastliga motståndarna är snarare än att förtydliga de egentliga budskapen och grundtankarna.

Det är ärligare och viktigare att vi för en politisk dialog där vi inom ramen för partierna uttrycker vad partiet vill. Då kan VÄLJARNA själva få VÄLJA hur landet ska styras. Låter inte det bättre?! Då vet vi vad vi röstar på.

Nej, nu ska jag klippa mig och köpa lite nya kläder. Då kanske min omgivning tror att jag förändrats…

Visst är det tryggt att veta att vårt samhälle inte kan förändras under en natt. Likt en oljetanker på medelhavet rullar staten sakta framåt, oavsett om det är valnatt eller budgetomröstning i riksdagen.

Trygghet är det som ger oss människor möjlighet att se oss omkring och inte bara fokusera på att överleva. När vi blickar utanför oss själva, och vår familj, så ser vi plötsligt de andra i vår omgivning som försöker få livspusslet att gå ihop. Det är då vi äntligen kan ägna oss åt vårt intresse. Plötsligt börjar vi kunna tänka kring hur den perfekta världen skulle se ut, utifrån det egna perspektivet. Vi ser möjligheten till världsfred, nollutsläpp, eget bestämmande, sociala skyddsnät, fri fart på motorvägar och inga våldsbrott på våra gator. Med andra ord; När vi är trygga så har vi lyxen att tänka på allt annat än hur man skapar trygghet.

Vi har det otroligt bra i Sverige. Vi kan säga och skriva vad vi vill, vi får välja vårt eget parlament, vi får välja om vi vill tillhöra en valfri religion och dessutom får vi ifrågasätta myndigheternas beslut.
Vad är det då som har skapat detta? Det är våra förfäder. Kloka individer som saknade trygghet men ville skapa den åt sina efterlevande. Krig, fattigdom och svält gjorde att det lilla landet i Skandinavien behövde skapa system och regler som gjorde att vi kunde överleva. Myndigheter skapades, och visst är det en skön känsla att veta att det alltid finns en myndighet som hanterar just den frågan som jag vill ställa.

Men vad är det då som vi, trygga svenskar, gör för att skapa morgondagens trygga samhälle? Ägnar vi oss åt att fundera på hur vi ska kunna bygga ut städerna för kommande befolkningsökning? Försöker vi förutse vilka katastrofer det är vi vill undvika? Skapar vi den bästa möjliga framtiden för våra efterlevande?
Nix. Uppenbarligen njuter vi av att vår trygghet så mycket så vi, istället för att tänka på framtiden, ägnar vår tid till att klaga på enskilda frågor som påverkar vår bekvämlighet.
Det är mycket lättare att engagera sig i en idrottsklubb än i ett politiskt parti, det är mycket enklare tro på det som står på facebook än att leta fakta och det är mycket mer bekvämt att lyssna på politiker i media än att läsa deras partiprogram. Och allt detta för att vi just nu har en trygg byråkrati som vi förväntar oss fungerar.

Då är det dags att vakna. Upp och hoppa, ät frukost och kamma er!
Dagens byråkrati och samhälle är skapat av våra föräldrar för att ge oss trygghet. 60- och 70-talens politiska debatter har format det vi har idag. Vad gör vi för att våra barn och barnbarn ska få samma trygghet? På sin höjd skrivs några begåvade blogginlägg (!) men i stort så är vi fullt upptagna med att ta selfies, köpa moderiktiga kläder och klaga på domaren som dömer barnens match. Vi måste ta vårt ansvar. Engagera er politiskt, läs ALLA PARTIPROGRAM så ni faktiskt vet vad partierna vill och se till att bidra till att våra efterlevande också får möjlighet att känna sig trygga. Det är vår skyldighet, inte vår rättighet.

Ok, jag erkänner. Jag har kört för fort, gått mot röd gubbe på övergångsstället och kört trimmad moped när jag var 15 år. Med andra ord; Lagbrott.

Finns det tillfällen då det är tillåtet att bryta mot lagar? Ja, det gör det. Vid fara för liv får man till exempel krossa en ruta på en skola för att kunna evakuera ett instängt barn. Att krossa en ruta på en skola vid ett annat tillfälle är förmodligen att definiera som skadegörelse.

Varför har vi lagar och regler? Troligtvis är det förutsättningen för att vi ska kunna leva tillsammans utan att det ständigt leder till osämja. Hur hade samhället fungerat om vi inte haft lagar som hjälpte oss med exempelvis konsumetskydd, egendom och personlig integritet? Jag tror att det hade varit smått omöjligt att hantera en situation där inga lagar finns. Tänk er att spela schack när inga gemensamma regler finns och din motspelare plötsligt ropar ”Fore!”, samtidigt som denne kastar ut din drottning genom fönstret.

Men, när är det ok att bryta mot lagen? Är det ok över huvud taget?
Jag är övertygad om att det inte är ok att bryta mot lagen, men lik förbaskat så kommer jag på mig själv med att då och då gå mot röd gubbe vid övergångsstället. Jag försöker förklara det med att ”Det kom ingen bil. Dumt att vänta på grön gubbe”. Men var går gränsen?
Är det tillåtet att hota någon? Nej, men i idrotten är hot och misshandel uppenbarligen accepterat som beteende. Titta på en elitmatch i hockey till exempel, där hot om våld passerar utan åtgärd och slagsmål ger två minuters vätskepaus med personlig service. Jag undrar hur det hade sett ut om jag hade bemött en annan person under mitt arbete med hot om stryk och förolämpningar, och sedan ett par slag i ansiktet. Nej, tack och lov för lagar. Men uppenbarligen gäller de inte över allt…

I Sverige är det vi medborgare som är skyldiga att skaffa oss kunskap kring vilka lagar som gäller. Det fungerar inte att påstå att ”Det hade jag ingen aning om!” när du blir påkommen med att bryta mot lagen. Med andra ord så kan det vara dags att investera i en lagbok, eller åtminstone läsa lagen på nätet, kring det som du har intresse av i vardagen.
Husägare?! Grattis. Det finns en hel del intressant att läsa. Djurägare?! Grattis. Börja läsa!

Och med det boktipset önskar jag en trevlig dag!

Vad tänker du på när jag skriver ordet uniformer?

Jag gissar att du, liksom många, tänker på mörka kläder med blanka knappar eller kamouflage och krig. Det är enkelt att tänka på uniformer som ett enhetligt plagg som symboliserar makt, vilket också är en naturlig koppling. Tillsammans är vi starka! Och hur sjutton ska vi låta de runt omkring oss veta detta?

Vi måste nog fundera lite på vad det egentligen är som utgör en uniform. Det är faktiskt allt från en pin på kavajslaget till en fullt likformig mundering. Syftet är just att snabbt kunna identifiera vem som är med mig, eller det omvända – vem är mot mig. Det är en mänsklig överlevnadsinstinkt att tillhöra en grupp och det var länge det enda sättet att kunna överleva hotet från exempelvis rovdjur.
På nätterna behövde någon alltid vara vaken för att hålla elden vid liv och kunna varna för fara. Under inspelningen av filmen Apornas planet (1968) observerade några forskare att statisterna bildade grupper vid måltiderna baserat på hur de var utklädda. Utan att statisterna kände varandra så började gorillorna sitta med gorillor, schimpanserna med schimpanser och orangutangerna med orangutanger. Varför? Jo, för att vi finner en trygghet genom de yttre likheterna innan vi lär känna de inre.

Fundera en kort stund på varför jägare har gröna kläder? Varför Södermalms hippa personer ska ha halsduk, färgat hår, mössa och glasögon? Varför affärsmän och affärskvinnor måste ha kavaj? Varför brevbäraren har sin jacka med postens logga? Varför prästen har sin krage? Varför yogaläraren måste ha lustigt mönstrade luftiga mysbyxor? Varför soldater har likformiga kläder och märken?
Allt handlar om att vi snabbt, utan att veta vem personen egentligen är, ska kunna avgöra vad personen vill eller kan.

Testa gärna att ha kostym under nästa fredagsmys med barnen, eller ha gympakläder på din bäste väns bröllop. Uniformer har en betydelse, oavsett om vi vill acceptera detta eller ej.