Kärnvapenbunkers och Maria Karlson och ajöken

Nu är vi hemma igen och som vanligt är det jätteskönt. Det var varit väldigt varmt i Berlin (och varmare skulle det bli i veckan som kommer) så vi uppskattade att kliva av planet i Växjö och mötas av svalkan.

Jag har kommit över Mykita-glasögonen nu för jag hittade några andra som kostade 290 kronor och jag är minst lika snygg i dem eller hur? Det är ett märke som heter Dressyourmind eyewear och de nyproducerar gamla glasögonmodeller.

Vi har tagit ett par guidade turer här i Berlin där vi fick gå ner i bunkers som dels användes under andra världskriget, och dels utrymmen som förbereddes inför ett eventuellt kärnvapenkrig under kalla kriget. Det var såklart obehagligt men för oss som levt våra liv så långt ifrån krig så känns det nyttigt att få en liten smak av hur många människor runt om i världen har det. Förfärligt. Vi fick inte fotografera därnere, dels av rättighetsskäl men också för att det finns hakkors där och de är ju förbjudna i Tyskland utanför museum så de får inte spridas på t ex sociala medier.

Och såhär muntert tänker jag att vi avslutar mitt gästbloggande! Livet är inte alltid roligt. Jag gav ju er t ex en cliffhanger från Maria Karlson men hennes spännande projekt är tyvärr inte redo att offentliggöras riktigt än som planerat. Växjöborna kommer dock inte att missa när det är klart för start.

Det har varit jättekul att gästblogga, och inte minst att få läsa era privata meddelanden (av någon anledning så vill de flesta inte kommentera öppet på en blogg?) och vi ses säkert igen på ett eller annat sätt.

 

 

På återseende! /Katarina

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

Volt och Kreuzberg och basist på rullskridskor

Igår på självaste midsommarafton lyxade vi till det med att äta middag på en restaurang som heter Volt. Vi körde en avsmakningsmeny med tillhörande vinpaket och det var superbra på alla sätt. Särskilt sommelieren som slabbade några droppar varje gång han hällde upp bidrog till den muntra stämningen, det var väldigt mycket “Cheerio miss Sophie” över honom. Vi rekommenderar Volt till alla som gillar god mat och gott vin i kombination.

Jag och Andy åt nässlor till huvudrätt.

 

Wincent åt rådjur.

 

Jag fick nån banan- och chokladhistoria till dessert och grabbarna åt ost. Portvinet som jag fick till var sjukt gott. Jag planerar att bli en sån där portvins-tant på ålderns höst.

 

Sen gick vi mätta och belåtna ut på gatorna i Kreuzberg där det var high life på fredagskvällen. Det var massor med människor i rörelse och för den som gillar street fashion så glöm London och New York – inga är så coola som Berlinborna. Jag fastnade särskilt för den här basisten i rullskridskor som stod på gatan och jammade med sina polare.
Ett skyltfönster.

 

Berlin by night.
På återseende! /Katarina
Lämna kommentar Dela inlägget:

Mykita och Batman och biergarten

Idag åkte Wincent, jag och Andy till Berlin! Vi åker hem på söndag igen men Andy stannar lite till. Andy har tillbringat mycket tid i Berlin och är en optimal reseguide hver gang! Den här gången bodde vi på Bristol Berlin och det var jättefint. Särskilt frukosten får typ 12 av 10 poäng, ingen skolmatsalskänsla överhuvudtaget utan bara lyx och mys med mimosa och a la carte för den som var sugen på det.

Sen drog vi ut och shoppade lite, vi började på en liten galleria där vi hittade Mykita glasögon, och jag fastnade för den här sjukt coola bågen som påminde om Batman-loggan. Men den kostade ca 4000 kronor så det var inte aktuellt att slå till.

KaDeWe är ett riktigt flådigt köpcenter där framförallt baren på översta våningen lockar! Riktigt goda drinkar och kanske Berlins snyggaste soffa?

På kvällen pustade vi ut lite på en av Berlins ölträdgårdar och det var väldigt skön stämning, alla möjliga människor i alla åldrar hängde där. Wincent som ju har diabetes dricker nog inte öl en gång om året, och jag är ingen storkonsument av fabrikskött till vardags… men är man på en riktig biergarten så känns det som att öl och schnitzel är det enda rätta.

Varmt som fasen är det, och nu ska det bli skönt att lägga sig i det svala hotellrummet.

På återseende! /Katarina

Lämna kommentar Dela inlägget:

Berlin och brorson och ogräs

Godmorgon! Sitter här och stressbloggar lite med pattsvetten rinnande innan jag drar till flygplatsen! Jag ska nämligen tillbringa midsommarhelgen i Berlin! Fantastiskt roligt. Jag har alltid trivts i Tyskland och numera känns det ännu roligare eftersom den här lilla gullgrisen a.k.a. min brorson har en tysk mamma och är således halvtysk.

Egentligen är mina två veckors gästbloggande slut idag, men jag vill ju visa er allt kul vi ska göra i helgen! Så mitt sista inlägg kommer på söndag kväll och det kommer att bli EPISKT. Missa ej! Jag tänker att om jag skriver så, ja då måste Sofia förlänga mina två veckor. Hehe!

Vår trädgård har fullkomligt exploderat den här veckan med ömsom sol, ömsom regn. Och egentligen är väl nästan allt ni ser på den här bilden ogräs, men jag tycker att det är fantastiskt fint och tänker inte “rensa upp” utan njuta av allt det gröna!

Ha en fantastisk helg! Hade jag varit lite proffsigare så hade jag fixat tidsinställda inlägg till er, men det kommer kanske? Har nämligen insett att jag tycker att det är kul att blogga.

På återseende! /Katarina

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Laxbowl och Balmain och Jenny Åkerman

Idag har jag haft långlunch med Jenny Åkerman ute i det fina sommarvädret. Man kan säga att Jenny är länken mellan mig i butiken och Specsavers huvudkontor, så vi har regelbundna möten och stämmer av sånt som vi tycker funkar bra, och försöker brainstorma lösningar på sånt som funkar mindre bra. Jenny har en bakgrund som säljare och det är toppen att bolla idéer med någon som själv jobbat på golvet som butikschef inom retail. Våra möten är pragmatiska och konkreta!

Jag har samma Marc Jacobsbåge som ni sett förut, artikelnummer 30769274 men idag med rosa glas. Jenny sportar en Balmain med artikelnummer 30570719. Bägge bågarna hittar du i din närmaste Specsaversbutik!

Min butik ligger granne med Stigs konditori, och jag blev väldigt nöjd när jag upptäckte att jag kunde få en laxbowl till lunch – jag älskar asiatisk mat!

På återseende! /Katarina

Lämna kommentar Dela inlägget:

The Oaks och BG och Micke Ringdahl

Idag har detta varit min arbetsplats! Jag klagar icke. Vi var inhyrda på BG (Bergendahlska gården) för att spela när personalen hade lite samkväm. Otroligt flott som musiker att bara behöva dyka upp, ljudanläggning osv var redan på plats och vi blev väl omhändertagna på alla sätt.

Jag passade på och invigde mina nya röda skor som jag köpt på https://www.thekjstore.se/

Och i pausen blev vi serverade kaffe av bäste Micke Ringdahl!

Det var ett jättebra arrangemang på alla sätt och jag kan verkligen rekommendera alla att spela där om de får chansen.

På återseende! /Katarina

Lämna kommentar Dela inlägget:

Gitarrer och The Oaks och genrep

Idag när jag kom hem efter jobbet så stod dessa uppradade i köket… och det betyder att vi ska repa! Wincent och jag bildar tillsammans The Oaks, en duo som spelar country/gospel/bluegrass. Det är jag som gillar att repa i köket eftersom sångakustiken är så bra där. Imorgon har vi ett lunchgig så vi ska dra igenom vår setlista och kolla om något behöver justeras.

Man kan ju inte ha samma gitarr till alla låtar.
Wincents båge är en Tiger of Sweden som vi tyvärr inte har i sortimentet längre. Det är både skönt och snyggt med blå glas!

På återseende! /Katarina

Lämna kommentar Dela inlägget:

Heléne Alklid och Väla och Yngwie

Idag har jag och Heléne varit i Väla och shoppat, ätit och pratat en massa. Jag har känt henne sen jag var liten, och när jag var typ fem och hon gick på högstadiet så var hon min största idol. Jag hade inte så höga krav då utan jag älskade henne villkorslöst eftersom

1: Hon var cool som rökte.

2: Hon var cool som ägde mycket smink.

3: Hon var cool och vuxen som GICK UTAN TERMOBYXOR på vintern. Jag har ett distinkt minne av att hon drar mig i en pulka i -10 grader och jag beundrar hennes übertajta 80-talsjeans och stövletter med klack. (Jag fick inte gå ut utan termobyxor, jag fick inte ha klackaskor och jag fick definitivt inte röka. Jag var så curlad.)

Jag älskar henne fortfarande men nu beror det främst på att

1: Hon är vass som ett jävla rakblad. Jag tror inte att det finns något jobb i hela världen som hon inte skulle klara av om hon gick in för det.

2: Hon tycker aldrig synd om sig själv utan fokuserar på allt hon har att vara tacksam över.

3: Hon är rolig.

Hon är även en fantastisk fotograf som håller på mycket med makrofotografering (extrema närbilder) och om ni vill se hennes foton så hittar ni dem här:

https://www.fotosidan.se/blogs/helene/index.htm?fbclid=IwAR3Yim01Own-hmEfTxOLeqgZ6HFPJuDF6TV5j1eMziCurZIUS08hr741fsE

Jag har skällt på henne och sagt att hon måste börja blogga lite igen. Om ni gillar hennes foton så går de att förstora och smälla upp på en fondvägg, bara kontakta henne om ni är intresserade av det.

Heléne Alklid och jag. Mina bågar har artikelnummer 21659041 och är färgade i en brun gradal 1.
Ja på den här nivån är det oftast när vi hänger.
Handtorken på Välas damrum. Är det någon mer än jag som alltid tänker på Yngwie när ni ser en sån här?

 

På återseende! /Katarina

Lämna kommentar Dela inlägget:

Bellybuster och Machine och videoinspelning

Ikväll har jag hälsat på bandet Bellybuster när de spelar in sin nya video.

Bellybuster: B-O Kjellsson, Wincent Ek, Tomas Olsson, Martin Javerbrant.

Det är spännande tider för Bellybuster. Just nu sitter nämligen den amerikanske producenten “Machine” (Gene Freeman) i Austin, Texas och jobbar med deras nästa skiva som kommer i september. Jag kan avslöja att det låter redan svinbra, och då är det ändå långt ifrån klart. You’re in for a treat!

Martin kan för övrigt vara världens coolaste basist live.

 

Mellan tagningarna måste insatsen utvärderas…
… på den lilla, lilla skärmen.
Tomas berättade för mig hur enkelt han tycker det är att sjunga, spela och ta regi samtidigt. Bäst gillar han när han får lite koreografi, han är ju dansare i grunden. Det där sista kan jag ha hittat på.
B-O har rätt prioriteringar – glasögonen måste sitta perfekt.

Mellan de olika scenerna är det klädbyten, och rätt som det var så gjorde de en tagning med bar överkropp, allihop. Nej jag skojar inte och jag blir nog aldrig vad jag har varit. Kan ju såklart inte lägga ut foton här för då vill ju alla ha!
Nya kläder, ny scen och ny regi.

Klädbyte igen, och fram med drönaren! Den lät som en ilsken getingsvärm och Tomas tyckte att den stirrade elakt på honom.
“Den är inte farlig, det känns som att den är närmare än vad den är”
… men Tomas är inte helt övertygad.
Ser ni drönaren ovanför Wincent?

Drönaren i förgrunden.

“Har du tagit något foto med drönaren?” Ja B-O, det har jag.

På återseende! /Katarina

 

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

Lördag och jobb och alla ska ha råd med glasögon

Idag var jag uppe med tuppen för idag skulle jag jobba! Det är lite surt ibland att jobba när de flesta andra är lediga, men det är ju en del av att jobba med service. Dessutom så är de flesta kunderna på gott humör och inte så stressade på lördagar.
Jag är optiker och driver en liten Specsaversbutik i Värnamo sedan drygt två år tillbaka, och pendlar alltså från Växjö där jag och Wincent bor på Araby. Jag har tagit över befintlig verksamhet förut och det är alltid tufft. Så den första tiden var kämpig även här, mycket som satt i väggarna och mycket som behövde förändras. Men så är det ju alltid och om man bara hänger i och inte ger upp så släpper det. Nu har jag en fantastisk liten verksamhet här som rullar i alla avseenden och det är dags att börja finlira! Den här sommaren t ex har jag testat att lägga upp semesterschemat på ett sätt som är helt utanför boxen i vår bransch, och efter sommaren får jag utvärdera dels hur personalen har upplevt det, men också givetvis hur det har påverkat försäljningen. Förhoppningsvis blir det tummen upp på bägge punkter!
För mig så startade intresset för yrket mycket med bågar, och jag älskar verkligen snygga bågar och har som ni säkert misstänker, ganska många par glasögon. Idag sportar jag en Marc Jacobs med artikelnummer 30769274, en fräsch variant på den i mitt tycke lite uttjatade pilotbågen.


MEN… det som gör att jag stannat på Specsavers i snart tio år är faktiskt inte produkterna eller arbetssättet, utan Specsavers värdegrund. Många känner inte till detta men Specsavers är privatägt och styrs fortfarande i stort av samma brittiska par som startade företaget på 80-talet, optikerna Mary och Doug Perkins. Deras motto är att “alla ska ha råd med glasögon”, och det är en tanke som jag verkligen står bakom till 100%. Vi kan lösa de flesta problem på en liten peng om det kniper och ingen behöver någonsin skämmas för att ha en liten budget hos oss. Säg hur det ligger till så slopar vi säljsnacket med all information om vårt breda produktsortiment och räknar snabbt ut den absolut billigaste lösningen för dig!

På återseende! /Katarina

Lämna kommentar Dela inlägget: